Skolpersonal · 20 min · Uppdaterad 2026-06-05

Minst två verifierade källor listade längst ned på sidan.

Anpassningar vid nationella prov – beslut, regler och gränser

Målgrupp: Rektor, lärare, specialpedagog · Läsningstid: ca 20 minuter

Anpassningar vid nationella prov är ett av de mest praktiska – och känsliga – områdena för skolpersonal. Rektorn beslutar. Skolverket ger ramar; skolan gör den konkreta analysen.

Utgå från elevens förutsättningar – inte bara diagnos

Skolverket anger att skolan ska planera utifrån elevens förutsättningar. Det krävs inte formell diagnos för att provgenomförandet ska kunna anpassas.

I lärarinformationen finns exempel på anpassningar per prov. Använd dem som utgångspunkt, inte som automatisk lista att kryssa i.

Kärnregeln: anpassningen får inte ändra provets syfte

Innan rektor beslutar ska skolan göra en omsorgsfull analys som väger:

• Elevens behov och förutsättningar.
• Vad provet prövar i aktuellt delprov.

Anpassningen ska göras så att provet fortfarande prövar de kunskaper och förmågor delprovet avser att pröva.

Skolverket kan inte rekommendera anpassningar i enskilda fall – ansvaret ligger lokalt.

Informera elev och vårdnadshavare

Inför beslut ska läraren informera eleven (och vid behov vårdnadshavare) om:

• Vad som prövas i provet.
• Vad anpassningen innebär.
• Hur resultatet ska beaktas i fortsatt bedömning/betyg.

Det minskar konflikter och stärker rättssäkerheten.

Säkerhet: anpassning får inte sprida provinnehåll

Skolverket betonar att skolan måste säkerställa att anpassningen inte bidrar till att provinnehållet sprids (t.ex. otillåten kopiering eller delning).

Åtgärdsprogram och samma typ av hjälpmedel

Elever med åtgärdsprogram kan i undervisningen ha rätt till vissa hjälpmedel. Rektorn kan besluta att samma typ får användas under NP om provet fortfarande prövar det avsedda.

Läsning i svenska – årskursskillnader (viktigt)

Skolverket bygger på En enkel syn på läsning (avkodning × förståelse). I NP i svenska och svenska som andraspråk prövas båda dimensioner, med skillnader per årskurs:

Årskurs 3

Läsproven prövar avkodning och förståelse. Att lyssna till texter i stället för att läsa själv kan innebära att provet inte prövar det det ska – anpassningen är då inte lämplig på det sättet.

Årskurs 6

Eleven förväntas läsa längre texter med automatiserad avkodning. Anpassningar måste vägas mot vad delproven mäter.

Årskurs 9

Eleven förutsätts ha utvecklat avkodning. Lyssna till texter i läsdelprovet kan vara en anpassning om det bedöms nödvändigt utifrån elevens behov.

Specialskolan: proven i åk 4, 7 och 10 – följ motsvarande lärarinformation.

Undantag från delprov eller prov

Proven är obligatoriska, men vid särskilda skäl kan rektor besluta att en elev undantas från delprov eller prov.

Observera: alla delprov måste genomföras för att eleven ska få provbetyg där provbetyg sammanvägs.

Koppling till betyg

Nationella prov ska särskilt beaktas vid betyg i aktuella ämnen (skollagen). Anpassningar påverkar inte automatiskt hur betyg sätts – men resultatet ska förstås i ljuset av vilken anpassning som gavs.

Se Betyg och särskilt beakta.

Arbetsgång för rektor och lärarteam

1. Samla underlag: åtgärdsprogram, pedagogisk bedömning, tidigare anpassningar.
2. Läs vad delprovet prövar i lärarinformationen.
3. Fatta beslut i god tid – inte dagen innan provet.
4. Dokumentera beslut och informera berörda.
5. Utvärdera efter prov: stämde anpassningen med syftet?

Evidence summary

Primär grund: Skolverket – Anpassa provgenomförandet (feb 2026) och Genomförande och bedömning.

Kompletterande: Holst Lidfors (2019) om lärares erfarenheter av stress och regelkritik – för kollegial reflektion, inte som lagtext.