Får pojkar sämre betyg än flickor?

Mönster varierar per ämne – se källor i artikeln.

Jämförelser · 12 min · Uppdaterad 2026-06-05

Minst två verifierade källor listade längst ned på sidan.

Snabbsvar (agent / sök)

Kön: Skillnader finns – orsaker mångfacetterade.
Skola: Undvik enkla förklaringar – analysera lokalt.

Vanliga frågor om denna guide

Får pojkar sämre betyg än flickor?: Mönster varierar per ämne – se källor i artikeln.

Fortsätt läsa på npguide.se

Pojkar och flickor på nationella prov – skillnader i resultat och stress

Kategori: Jämförelser · Läsningstid: ca 12 minuter

Könsskillnader på nationella prov diskuteras ofta i medier – ibland förenklat. Forskning och registerdata visar ett mer nyanserat mönster: skillnader finns, men de varierar mellan ämnen, årskurser och hur man mäter (resultat, stress, washback).

Resultat och betyg

Skolverkets och Riksrevisionens analyser visar att flickor i genomsnitt presterar starkare på flera delar av nationella prov i grundskolan, särskilt i läsning och skrivande. I matematik är bilden mer blandad och skillnaderna mellan skolor ofta större än könsskillnaden i snitt.

Viktigt: medelvärden säger lite om din klass. Lokala mönster kan skilja sig kraftigt.

Stress och upplevelse

Flera kvalitativa studier (bland annat kopplade till Hirsh och Holst Lidfors) beskriver att både pojkar och flickor kan uppleva hög stress – men uttryck och stödbehov kan skilja sig. Flickor rapporterar ofta mer ångest inför bedömning; pojkar kan i studier underprestera relativt betyg i vissa ämnen, vilket diskuteras i samband med motivation och undervisningskultur (inte biologiska "facit").

Washback och förväntningar

Lärare i intervjuer beskriver ibland att de omedvetet anpassar förväntningar efter kön – t.ex. skrivande eller muntliga moment. Det påverkar undervisning och i förlängningen provresultat. Medveten sambedömning och tydliga kriterier motverkar detta.

Praktiska implikationer

För lärare: Utgå från kursplan och kunskapskrav, inte kön, vid bedömning. Analysera grupresultat utan att stereotypisera enskilda elever.

För skolledning: Använd NP-data för kollegial diskussion om likvärdighet – inte som ranking mellan klasser baserat på könsfördelning.

Evidence summary

Evidensstyrka: Medel (registerdata starkare än kausal förklaring av könsskillnader).

Källor: Riksrevisionen (2022); Skolverket; Hirsh (2017); Holst Lidfors (2019).

Verifierade källor

Minst två primärkällor per sida. Alla länkar går till offentliga myndigheter eller publicerad forskning. Se även källbanken (100 poster).

Riksrevisionen (2022): Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov
Störst avvikelse betyg–NP i matematik. ”Särskilt beakta” liten effekt. Lärare fortsätter i stort som tidigare.
Skolverket (2025): Könsskillnader i skolresultat – analys och trender
Uppdaterad bild av könsskillnader i resultat och behörighet.

Relaterat innehåll

15 min