Forskning · 11 min · Uppdaterad 2026-05-26
Minst två verifierade källor listade längst ned på sidan.
Snabbsvar (agent / sök)
- Lag: NP ska särskilt beaktas vid betyg (skollagen).
- Praktik: Dokumentera när betyg avviker från NP.
Vanliga frågor om denna guide
- Måste betyg spegla NP-poäng?
- Nej – men NP ska vägas in; stora avvikelser bör motiveras.
Fortsätt läsa på npguide.se
Har "särskilt beakta" ändrat något i praktiken?
Kategori: Vad säger forskningen? · Läsningstid: ca 11 minuter
När skollagen ändrades så att läraren ska särskilt beakta resultaten på nationella proven, var förhoppningen tydlig: mindre glapp mellan betyg och prov, mer likvärdighet.
Riksrevisionen (RiR 2022:22) gav ett mer nyanserat svar.
Vad säger Riksrevisionen?
Granskningen kombinerade registerdata med intervjuer. Slutsatsen: effekten har varit liten eller obefintlig i stort.
- I matematik minskade avvikelsen något i vissa skolformer.
- I svenska ökade avvikelsen något.
- Lärare uppgav att de i praktiken fortsätter bedöma "som de alltid har gjort".
Bestämmelsen är för otydlig för att ge lärarna tillräckligt stöd och för att Skolinspektionen ska kunna utöva effektiv tillsyn.
Varför är det svårt i vardagen?
Christian Lundahl har länge beskrivit att nationella prov har flera syften samtidigt – stöd för läraren, systemuppföljning, legitimering. "Särskilt beakta" läggs ovanpå en redan komplex helhetsbedömning utan tydliga vikter.
En lärare vet ofta mer om eleven än ett provresultat: utveckling över tid, muntlig aktivitet, anpassningar, stress under just den dagen.
Vad bör skolledning göra?
- Erbjud kollegial tid för att tolka vad beakta kan betyda i ert ämne – inte bara en policyrad.
- Följ avvikelser på gruppnivå som fortbildningsunderlag, inte som skuldfråga.
- Dokumentera när ni avviker från NP – det skyddar både lärare och elev.
Evidence summary
Evidensstyrka: Hög för att effekten varit begränsad (Riksrevisionen 2022); medel för mekanismer (Lundahl, intervjuer).
Källor: Riksrevisionen RiR 2022:22; Lundahl (2009); Skolverket.
Verifierade källor
Minst två primärkällor per sida. Alla länkar går till offentliga myndigheter eller publicerad forskning. Se även källbanken (100 poster).
- Riksrevisionen (2022): Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov
Störst avvikelse betyg–NP i matematik. ”Särskilt beakta” liten effekt. Lärare fortsätter i stort som tidigare.
- Riksdagen (2022): Skollagen (2010:800) – 14 kap. betyg och bedömning
Betygssättning; nationella prov ska särskilt beaktas vid betyg i vissa ämnen och årskurser.
- Regeringen (2017): Tydligare regler för betygsättning – proposition
Förslag och motivering kring skärpt betygsregler och NP:s roll.
Relaterat innehåll
17 min
Betyg och ”särskilt beakta” nationella prov – vad gäller?
Skollagen, Riksrevisionens fynd och praktisk dokumentation när betyg avviker från NP.
18 min
Efter nationella prov – sambedömning, betyg och arkivering
Arbetsgång för NP-ansvarig och ämneslag: avidentifiering, sambedömning, särskilt beakta och intern utvärdering.
18 min
Likvärdighet i betygssättning och nationella provens roll
Syntes av Riksrevisionen, Skolverket och akademisk forskning om avvikelser mellan betyg och nationella prov.